fredag, december 22, 2006

Jobbet rakt i ansiktet

Det är den där dagen när världen står dig upp i halsen, jobbet rakt i ansiktet. Fy fan vad tråkigt. Tristessen vet inga gränser. Här sitter du och kodar brev. Ännu en dag. Och kan den där jäveln åtminstone hålla käften. Det har ju inte kommit nåt vettigt ur munnen på honom sen jag klev in i rummet! Hur löser man detta? Kanske man skulle sjunka genom marken, gå upp rök. Om jag ändå hade sprit, jag hade inte tvekat. Är ju min själ som slits ut. Eller meningslöst våld. Sparka sönder den där maskinen, krossa några fönsterrutor. Ge utlopp, åtminstone. Eller tysta det där ljushuvudet. Varför ska han va just där du är, hela tiden? Dumheter, dumheter, slavmoral. Duktiga as. Men där sitter du, gör ditt jobb. Du också. Fast du inte vill. Jag vill inte! Bort, bort. Hemska ställe, hemska plats, hemska liv!

Aggressionen och irritationen riktas fel. Vi måste jobba, ensam går det inte att vägra, funkar det inte att be chefen fara och flyga. Istället bråkas, grälas och snackas det skit arbetskamrater emellan. Konflikter som egentligen inte borde finnas hamnar sida vid sida med riktiga motsättningar. Energi slösas på dumheter, dumheter i maktlöshet och isolation. Det är tråkigt att jobba, oändligt tråkigt. Samtidigt tjänar Posten pengar, mycket pengar.

Sen finns ju andra änden av repet. När det knappts knappt känns att du jobbar, arbetspassen flyter fram, det skämtas och arbetet hamnar i bakgrunden. Arbetskamraterna gör jobbet uthärdligt. Efter jobbet kan ni lite skamset erkänna ”att det var ju ganska roligt idag”. Men det är ju inte roligt med Posten utan roligt mot den. Istället för att störa sig på arbetskamraters avigsidor vänder vi den gemensamma misären och gör tillsammans jobbet lite lättare. På en bra dag kommer man överens med de flesta och har trevligt med många. Arbetskamraterna blir viktigare än jobbet. Att sitta och snacka, ta en liten paus eller köra ännu en runda av det där spelet prioriteras framför att få breven sorterade. Det blir vi mot Posten.

---

Ja just det. Julklapparna också. Vill du ha lite kött, några skivor skinka, en efterrätt eller någon taskig ugnsform. Posten AB firar rekordvinster med att låta oss välja på olika varianter av billigt skräp. Är ju knappt värt att fylla i presentblanketten ens. Tack så jävla mycket. Eller förresten. Nä..

Läs också:
Postverk: God Jul

2 kommentarer:

Axel sa...

Har du tänkt på att det är våra arbetskamrater som får bära ut julklapparna?
Som om dom-vi inte har nog att göra?

Fast det är ju bättre än dom där sillburkarna vi fick ett år, sex burkar med förstörd strömming i giftigt spad. En del gillar sill, men inte alla.

Kommer du ihåg året vi fick ett stooort badlakan med en tomte på?

Eller året när vi fick en korv, som var mer späck än kött. Inte ens Svante, min katt åt den...

brevbäraren från helvetet sa...

Äh, Hjortstek är väll gott? och så tio frimärken! hallelujah vilka förmåner...