Allmännytta och reklam, går det ihop?

Låt oss vara tydliga från början: Allmännytta är inte att vi sliter så att posten skall tjäna mer pengar och ledningen få högre bonus, gratifikation och lön! Det enda vettiga skälet till att ha en post är att människor behöver kommunicera med varandra.
Orden får den mening vi lägger i dem, och detta vet ledningen mycket väl. De vet också att alla förstår att mycket av vad de säger är ren bullshit, men likt vilken diktatur som helst tjänar de ändå på att åtminstone försöka rättfärdiga sina antidemokratiska övergrepp.
Här är något som inte är bullshit:
Allmännytta betyder egentligen nytta för allmänheten (jaså, du har också tänkt i de banorna?). Det är ett mycket positivt laddat ord som för tankarna mot ett samarbete där ingen utnyttjas av någon annan. Ett samhälle där arbete utförs endast för att det är nyttigt och inte för att berika en liten klick på bekostnad av det stora flertalet. En värld där produktionen sker för allas bästa och inte för att vi tvingas konkurrera.
Visst ligger det något i, att postens karaktär av allmännytta är det som rättfärdigar dess existens? Att det är postens sociala funktion som ger posten som företag den goda aura den ofta förknippas med. Alla gillar ju brevbäraren, för han/hon kommer med kärleksbrev och hälsningar från nära och kära, eller den där boken som var beställd.
När de franska postarbetarna väljer strejkdag så att de inte riskerar försena några utbetalningar för de som är beroende av socialbidrag så är det allmännyttigt. Sådan solidaritet människor emellan är allmännyttig.
Men en del av branscherna är i princip värdelösa. Ta en bransch som reklambranschen. Den går ut på att sälja saker till oss genom effektiv kommunikation. Eller ska jag kalla det propaganda. Det är propaganda, som dessutom väger mycket, som släpas fram och tillbaka och lastas tonvis på banden inne på terminalerna. Som sorteras, och som till sist slängs i pappersinsamlingen tillsammans med resten av skräpet.
Med tanke på reklamen ställer jag mig frågan: Varför ska vi nöja oss med att göra ett totalt onyttigt jobb, som inte gagnar någon förutom den meningslösa konkurrensen mellan företag som vill pracka på oss ännu mer skit som vi egentligen inte behöver? Varför ska vi ha reklamen? Varför ska folk överösas med den och varför skall vi bära ut den och lasta den?
Tankarna går till filmen Fight Club och den apokalyptiska slutscenen då skyskraporna som inhyser kreditkortsföretagen sprängs i luften. Det är en protest mot systemet som tvingar oss att ständigt arbeta, ständigt upprepa det vi en gång hoppas på att kunna lämna bakom oss för alltid. Kreditkortsföretagen representerar en viktig kugge i maskineriet men går kanske inte att reformera som i filmen…
Med reklamen går det mycket lättare. Det är inte svårare än att alla vi som jobbar på posten, och gärna med stöd av de utanför arbetsplatserna säger nej till reklamen. För det är vi som bestämmer, om vi bara tillsammans väljer att sätta ner foten.